josefine edvinsson

helt plötsligt blev jag dunderpigg. sitter och tittar igenom massa gamla foton, tänker tillbaka på massa minnen och bara saknar och saknar. att man inte förstod hur bra man hade det förut. så när man tänker tillbaka var livet inte värt några större gnäll. man bara suktade efter mer bra saker, var aldrig riktigt nöjd. sedan föll en del pladask. bara sådär. jag vill inte sakna och längta tillbaka.
men usch.. jag saknar faktiskt mitt hus.




if you just believe it /josefine